10 myter om ekonomer - vilka känner du igen?

De är tråkiga mattesnillen, tjänar bra och röstar på Moderaterna, eller?
Här är tio myter om ekonomer du garanterat känner igen. 
Kolla in vilka som stämmer. 

”Ekonomer har alltid jobb” 
Visst ser arbetsmarknaden bra ut för ekonomer. Men faktum är att 20 procent av alla ekonomer är arbetslösa någon gång under en tioårsperiod. Att vara med i facket är därför en smart idé. Via Civilekonomerna får du 80 procent av din månadslön vid arbetslöshet. Oavsett om du tjänar 30 000 kronor eller 80 000 kronor. Om du tjänar 50 000 kronor får du alltså en ersättning på 40 000 kronor per månad med Civilekonomernas inkomstförsäkring och a-kassan. 

”Ekonomer behöver inte vara med i facket”
Visst, valet är fritt. Men en rätt stor andel av alla Sveriges ekonomer är med i facket, hela 30 procent är till exempel medlemmar i Civilekonomerna. Genom att välja ett fackförbund för akademiker får du förutom ekonomisk trygghet också en partner att vända dig till om något händer. 

”Alla ekonomer röstar på moderaterna” 
moderat.jpg

Visst, Anders Borg är både ekonom och moderat men det är också vår socialdemokratiska finansminister Magdalena Andersson. Ekonomer är precis som folk är mest – moderater, sossar, centerpartister och soffliggare. 

”Alla ekonomer är duktiga på att räkna”
Låt oss slå hål på den här myten en gång för alla. För att komma in på ekonomiutbildningen behöver du ha klarat matematiken på gymnasiet. Men i övrigt kräver många ekonomjobb lika stora matematikkunskaper som ett journalistjobb. Ekonomichefer, controllers och finanschefer bör sjävklart ha koll på siffrorna men är du PR-konsult eller kontorschef är det helt andra kunskaper som slår högre. 

”Alla ekonomer tjänar bra” 
Rik ekonom.jpg

Alla ekonomer tjänar inte bra – men genom att utbilda dig till ekonom har du goda förutsättningar till en riktigt bra lön. Medellönen för Civilekonomernas medlemmar är 51 000 kronor och enligt ny statistik tjänar en person med ekonomiutbildning in sin utbildning vid 35 års ålder. Livslönen för en person med den här utbildningen är 23,5 miljoner kronor, vilket är ungefär 44 procent mer än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad. Att studera ekonomi lönar sig alltså. Däremot är det självklart så att löneläget kan skilja sig rejält sig beroende på titel, erfarenhet och var i Sverige du jobbar. 

”Alla ekonomer har koll på sin egen privatekonomi”
Här finns fler myter att slå hål på. De flesta ekonomer tycker deklarationen är tråkig – precis som du. De flesta ekonomer kollar inte sitt orange kuvert – precis som du. Och nästan alla ekonomer skulle gärna lägga undan mer pengar varje månad – precis som du. 

”Alla ekonomer är revisorer”
Visst, det är vanligt – hela 30 procent av alla ekonomer utbildar sig inom redovisning och revision. Men det betyder också att uppskattningsvis 7 av 10 som läser den här texten arbetar med helt andra saker, till exempel organisation/management, marknadsföring, logistik, IT-ekonomi, ekonomisk analys, fastighetsförmedling och finansiell ekonomi. Som ekonom är dina karriärmöjligheter enorma, det kan du alltid ha med dig!

”Ekonomer är tråkiga räknenissar”
Räknenisse.jpg

Ett elakt påstående, speciellt eftersom jurister enligt ryktet ska vara ännu tråkigare. Samtidigt – vem tycker att Alexander Bard och Kristian Luuk, båda utbildade ekonomer, är gråa och trista? Eller anser du dig själv vara mer underhållande än Camilla Läckberg? Listan över roliga ekonomer kan göras lång. 

”Endast den som studerat på en handelshögskola kan kalla sig civilekonom”
Handelshögskolan.jpg

Egentligen kan vem som helst kalla sig civilekonom, eftersom titeln är oskyddad. Men enligt praxis och på arbetsplatser runt om i landet behöver du uppfylla Civilekonomernas medlemsvillkor för att kunna titulera dig Civilekonom.

Testa om du är civilekonom

”Alla ekonomer bär kostym, har backslick, rosa skjorta och hänger på Stureplan”
Stekare.jpg

Det finns 100 000 yrkesverksamma ekonomer i Sverige. Av dessa finns det förmodligen en hel del brats, men sådana personer kommer du även hitta inom yrkesgrupper som lärare, vårdbiträden, säljare och miljövetare. Alltså – ekonomer sysslar med många olika saker. De är PR-konsulter, marknadsförare, analytiker, controllers och IT-chefer. De är precis som alla andra – bara lite smartare.


Om det oväntade skulle inträffa - så mycket ersättning får du som medlem i Civilekonomerna

Peter, 24, ekonomiassistent
Är medlem i Civilekonomerna och Akademikernas a-kassa.
Månadslön: 26 000 kronor
Situation: Peters företag omorganiserar och tvingas säga upp en del personal och Peter är en av dem som blir blir av med sin anställning.
Detta händer: Eftersom Peter är med i a-kassan och dessutom kan nyttja inkomstförsäkringen från Civilekonomerna är han garanterad upp till 80 procent av sin bruttolön i de första 120 dagarna av sin arbetslöshet vilket ger honom 780 kronor mer i månaden dag 1-100 och 4 080 kronor mer i månaden dag 101-120.
 


Sara, 27, projektledare

Är medlem i Civilekonomerna och Akademikernas a-kassa.
Månadslön: 36 000 kronor
Situation: Sara väljer att säga upp sin fasta anställning eftersom hennes företag flyttar hennes tjänst från Stockholm till Malmö. Eftersom hon har familj och barn vill hon inte flytta med. 
Detta händer: Då Sara sagt upp sig på egen hand skulle hon i många fall bli avstängd i 45 dagar från a-kassan och dessutom satt i 7 dagars karens. Men eftersom företagets flytt räknas som ett giltigt skäl till egen uppsägning så får hon både a-kassa och Civilekonomernas inkomstförsäkring från dag 1. Under de första 120 dagarna får hon 28 800 kronor, hade hon endast varit medlem i a-kassan hade hon istället fått  20 020 kronor i månaden de första 100 dagarna och 16 720 kronor i månaden dag 101-120. 
 
Bli medlem!Läs mer om medlemskapet

Johanna, 40, ekonomichef
Är medlem i Akademikernas a-kassa.
Månadslön: 50 000 kronor
Situation: Johanna har haft ett lukrativt jobb som ekonomichef på ett startup-bolag under de senaste två åren men verksamheten lyfter aldrig och företaget bestämmer sig för att avveckla och varsla samtliga sina anställda.
Detta händer: Eftersom Johanna inte är medlem i Civilekonomerna har hon inte rätt till inkomstförsäkringen som skulle ge 80 procent av hennes lön. Istället får hon 20 020 kronor i ersättning från a-kassan under de första 100 dagarna och 16 720 kronor i månaden dag 101-120. Ett väldig skillnad från de 40 000 kronor i månaden hon hade fått om hon hade varit med i facket.



Stefan, 52, CFO
Är inte med i något fackförbund eller någon a-kassa.
Månadslön: 78 000 kronor
Situation: På grund av omstruktureringar i företagsledningen får Stefan lämna sitt välbetalda jobb på ett stort svensk bolag efter 3 år.
Detta händer: Eftersom Stefan inte är med i varken facket eller a-kassan så får han, om han inte är försäkrad på annat sätt, en dagpenning på 365 kronor under sin arbetslöshetsperiod. Hade han varit med i Civilekonomerna och Akademikernas a-kassa hade han tack vare inkomstförsäkringen fått 62 400 kronor i månaden under de första 120 arbetsdagarna.
 
Räkna ut hur mycket du får ut vid arbetslöshet